Styrkebalansen och beredskapen i Östersjöområdet

Balansen och beredskapen kommer att sättas på prov och testas i september nästa år. Ryssland planerar att genomföra en av sina större strategiska övningar, Zapad 2017, samtidigt som Sverige genomför Försvarsmaktsövningen, Aurora 2017.

Den ryska övningen kommer sannolikt att omfatta fler än 80 000 soldater och sjömän med ett övningsområde som inkluderar Kaliningradexklaven och Östersjön. Den svenska övningen omfattar drygt 16 000 soldater och sjömän med ett scenario där Sverige utsätts för ett överraskande strategiskt anfall. Host Nation Support (HNS), värdlandsavtal kommer att övas.

NATO förbereder de baltiska nationerna inför det växande ryska hotet genom att planera för och öva styrkeförstärkningar. Ifjol, 1 september 2015, beslöt NATO att sex stycken mindre staber NATO Force Integration Unit (NFIU) om cirka 40 personer med mycket kort varsel skall kunna baseras i Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Polen eller Rumänien. NFIU skall förklaras operativa vid NATO:s toppmöte i Warszawa den 8-9 juli 2016.

De baltiska NFIUs övades den 9-15 november 2015 samtidigt som NATO:s Allied Rapid Reaction Corps (ARRC). Det var första gången som ARRC övade i Baltikum. I stabsövningen, Arrcade Fusion 15, deltog cirka 1 700 personer från 20 stycken NATO-nationer samt från Sverige. ARRC HQ ombaserade från Gloucestershire, Storbritannien, till Lielvarde flygbas, Lettland. Vi kan anta, att vid en kris i Östersjöområdet och vid en förstärkning av Baltikum kommer ARRC HQ samt NFIUs att aktiveras. Svenskt sjö- och luftterritorium torde behövas.

Sverige har deltagit i en förstärkningsövning (stabsövning) under 2015 samt planerar för att öva HNS i september 2017. Den svenska förmågan och kapaciteten samt senfärdigheten är till nackdel för försvaret av de baltiska nationerna.

Vi avser, att återkomma med fler analyser och synpunkter allteftersom mer information blir offentlig.

Under tiden, fram till de större övningarna i september 2017, kan vi förvänta oss ryska informationsoperationer riktade mot konceptet och principerna för försvaret av Baltikum.

I kommande artiklar kommer vi att utveckla vår syn på dessa informationsoperationer.

Karl Eriksson April 4, 2016

Share this post
Facebooktwittergoogle_pluslinkedin

Ett nytt Europa?

Storbritannien genomför en folkomröstning den 23 juni, om nationen skall vara kvar inom EU eller lämna unionen. I spåren av folkomröstningen väntas Skottland och Nordirland agera, för att stanna kvar inom EU. Skottland vill kvar inom unionen av ekonomiska orsaker och Nordirland vill inte ha en yttre EU-gräns mot Irland. Nu kommer inte Storbritannien att falla sönder för att olika landsdelar är medlem i eller står utanför EU. Flera andra EU-nationer har liknande situation, t ex Danmark där Grönland inte är medlem.

Storbritannien bedöms ändock att bli försvagat såväl politiskt som ekonomiskt och det inverkar direkt på säkerheten i Östersjöområdet. Storbritannien har från sommaren 2016 åtagit sig att inom NATO-samarbetet bidra med en örlogsstyrka om en jagare (typ 45), en fregatt (HMS Iron Duke) och tre minsvepare. Örlogsstyrkan har bland annat Östersjön som sitt operationsområde. Ett inom EU delat Storbritannien kan inom NATO förenat Storbritannien få svårt att fullfölja dessa åtaganden. Beslut om örlogsstyrkan samt andra förstärkningsförband till Baltikum och östra Europa väntas vid NATO:s toppmöte i Warszawa den 8-9 juli 2016.

Tittar vi ännu längre fram i kristallkulan, så kan Donald Trump bli amerikansk president i januari 2017 och han har inte lovat att förstärka den amerikanska militära närvaron i Europa. Några månader därefter väljer Frankrike president och om Marine Le Pen väljs, så försvinner ytterligare expeditionär kapacitet. Östersjönationerna kan efter sommaren 2017 stå ganska ensamma om att hantera det ryska hotet i området.

Men, det kan ju gå bra också ……

Morten Frederiksen April 1, 2016

Share this post
Facebooktwittergoogle_pluslinkedin