Övningar att lägga på minnet

Atlantic Resolve (AR) är benämningen på USA:s och NATO:s militära aktiviteter för att öka säkerheten i östra Europa. AR innefattar ett stort antal åtgärder främst i Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien och Ungern. Fler än 50 militära övningar har genomförts under 2016 inom ramen för AR.

Enligt beslut vid NATO:s toppmöte i Warszawa den 8 juli 2016 skall Storbritannien i Estland, Kanada i Lettland, Tyskland i Litauen och USA i Polen basera en bataljon vardera. Danmark och Frankrike kommer att stödja Storbritannien i Estland, Italien, Polen, Slovenien och Spanien stödjer Kanada i Lettland, Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Norge stödjer Tyskland i Litauen.Under 2017 kommer Visegrads-nationerna att gruppera och öva ett kompani i Estland, Lettland och Litauen. USA kommer ständigt att ha förband på plats i dessa nationer och rotera kompanierna i 90-dagarsperioder.

Det som nämnts ovan är insatser som avses att vara väl synliga

Det som sällan nämns är att många av övningsmoment inom AR även har till syfte att förbereda och öva försvaret av Baltikum. Den planeringen brukar vanligtvis benämnas Nato Operationsplan Eagle Guardian (EG).

Ryssland agerar på ett likartat sätt i Östersjöområdet med militära operativa förberedelser samt show-of-force. De ryska militära agerandena samt övriga åtgärder skall ses som offensiva motåtgärder mot EG. När det gäller ryska informationsoperationer är de oftast motåtgärder till AR samt stöd till egen strategisk och operativ planering.

I denna kontext skall vi se de militära aktiviteterna i Östersjöområdet. För att ge ett exempel i detta sammanhang kan nämnas de ryska offensiva flygningarna i Östersjön, bland annat den så kallade ”ryska påsken”. Den var främst riktad mot EG men även mot Sverige.

Under de närmaste 12 månaderna kommer vi att se en ökad militär aktivitet i Östersjöområdet. Som två exempel kan först nämnas den ryska övningen Zapad som kommer att visa Rysslands kapacitet och förmåga. Ett andra exempel är den svenska övningen Aurora som är en övning i Host Nations Support, det vill säga hur Sverige kan stödja andra nationers militära operationer i området.

Morten Frederiksen October 23, 2016

Share this post
Facebooktwittergoogle_pluslinkedin

Brittiskt luftvärn i Estland

Den som under augusti i år flugit reguljärt till Estland och landat på Ämari, Tallinn, har kunnat notera ett resultat av besluten i Warszawa vid NATO:s toppmöte 8-9 juli.

Den 29 juli baserade Storbritannien bland annat ett luftvärnrobotkompani på Ämari. Förbandet kommer från 16th Regiment Royal Artillery och dess beväpning är Rapier FSC luftvärnsrobotar. Det har under de två första veckorna i augusti samövat med estniska förband, amerikanska flygvapnets A-10 Thunderbolt och brittiska flygvapnets Eurofighter Typhoon.

Rapier FSC har mycket god förmåga att verka mot obemannade farkoster, kryssningsrobotar, men även mot flygplan i hög hastighet på låg höjd. Det torde inte vara lika aktuellt för en aktör att flyga med UAV över Ämari idag som i april 2015.

Karl Eriksson August 17, 2016

Share this post
Facebooktwittergoogle_pluslinkedin

Polen förstärker sitt robotförsvar

Polens förstärker sitt robotförsvar i sin modernisering av försvarsförmågan under åren 2017 till 2022. Polen förbättrar snabbt sitt försvar efter Rysslands annektering av Krim och inte minst efter Rysslands fortlöpande planering att utrusta Kaliningrads oblast med markroboten Iskander-M. Polen har avsatt cirka 10 miljarder amerikanska dollar på att anskaffa ett robotförsvarssystem och reserverat över 5 miljarder amerikanska dollar för kortdistansluftvärnsrobotar.

Polens försvarsminister Antoni Macierewicz har sagt att landet kommer att välja Raytheons Patriot luftvärnsrobotar. Tillkännagivandet kom efter undertecknandet av en avsiktsförklaring mellan tillverkaren och Polens statliga försvarskoncern PGZ.

Baseringen av de ryska markrobotarna 9K720 Iskander i Kaliningrads oblast bedöms som ett stort hot i Östersjöområdet. Markrobotsystemet har en räckvidd på 500 kilometer vilket utgör ett hot mot både Polens och Litauens huvudstäder men framför allt mot försvarsanläggningar i norra Europa. Polen ser det som ofrånkomligt krav att ha ett robotförsvar mot Iskander.

Iskander kan förutom att slå mot Polen och de baltiska nationerna även utsätta Tyskland och Sverige för mycket allvarliga skadeverkningar. Den polske försvarsministern Macierewicz sa den 17 maj att baseringen av Iskander får mycket negativa effekter för försvaret av norra Europa, framför allt för Nato operationsplan att förstärka och försvara de baltiska nationerna.

Det första Patriot systemet bedöms vara operativt i Polen tidigare än 2022. Förutom Patriot diskuteras i Polen Aegis Ashore, som är den landbaserade delen av Aegis ballistiska robotförsvar (BMD) system som redan finns på fartyg. Aegis Ashore bedöms anlända till Redzikowo 2018 samtidigt som det ryska Iskander-M i 152. robotgardesbrigaden i Tjernjachovsk bedöms vara operativt.

I den polska baseringen av robotförsvaret är varje kilometer närmare utskjutningsplatserna i Tjernjachovsk av betydelse. Den polska baseringen irriterar Ryssland och det ryska fördömandet fick stöd av den tyske utrikesministern Frank-Walter Steinmeier under Natomötet i Warszawa 8-9 juli som ansåg att man inte borde provocera Ryssland.

 

 

 

Morten Frederiksen August 9, 2016

Share this post
Facebooktwittergoogle_pluslinkedin

Till glädje för Baltikum

Det svenska parlamentet, Riksdagen, godkände igår, 25 maj, värdlandsavtalet, Host Nation Support (HNS) med NATO. Godkännandet är till större glädje för de baltiska nationerna och Finland än Sverige självt. NATO försvar av de baltiska nationerna kan näppeligen göras utan tillgång till svenskt luft- och sjöterritorium.

Med HNS, som träder i kraft 1 juli 2016, kan NATO öva realistisk förstärkning av de baltiska nationerna försvar. Sverige har sedan 2010 deklarerat att “… … medlemskapet i Europeiska unionen innebär … … Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om … … ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland … …” Nu har denna utrikesdeklaration fått ett mer konkret innehåll än tidigare. Riksdagens godkännande av HNS bör ha kommit som en lättand för NATO inför toppmötet den 8-9 juli.

Det svenska stödet till de baltiska nationerna var omfattande efter deras frigörelse från Sovjetunionen 1991, men kom att minskas drastiskt efter att nationerna blev medlemmar i NATO 2004. På senare tid har diskussioner förts om att återta stödet och en beskrivning av de gemensamma operativa behoven finns i boken Friends in Need.

Vid NATO toppmöte den 8-9 juli i Warszawa väntas ett flertal beslut som stärker förmågan att försvara Baltikum. Till grund för försvaret ligger bland annat operationsplanen Eagle Guardian och svenska HNS kommer nu att underlätta för övningar i Östersjöområdet som baseras på operationsplanen. De övningar som är närmast i tiden är Anaconda (AN16) i Polen 7 – 17 juni Saber Strikes i Baltikum 27 maj – 22 juni och Baltops 3 – 18 juni. Dessa övningar genomförs innan HNS träder i kraft, men vi kommer troligen kunna notera övningsmoment som inkluderar stöd från svenskt luft- och sjöterritorium. Nästa år genomförs en övning, Aurora 2017, som inriktad på att öva HNS.

Karl Eriksson May 26, 2016

Share this post
Facebooktwittergoogle_pluslinkedin

Nytt svenskt stridsflygplan rullades ut den 18 maj 2016

Saab i Linköping, Sverige, visade för första gången upp nästa generations Gripenplan. JAS 39 Gripen E är en klonad version från det tidigare väl förtrogna stridsflygplanet JAS 39C/D.

Klockan 16:15 den 18 maj drogs väggarna bort på Saab och en inbjuden publik fick uppleva början på en ny stridsflygplansera. Det var en stor dag för Saab men också för Sverige.

Saab_Gripen_E
Saab Gripen E

Saab har visat att svensk flygindustri på kort tid kan leverera ett toppmodernt flygplan, något som endast ett fåtal länder i världen klarar av, sa Håkan Buskhe, VD Saab. Att planet tillhör spetsteknologins högst värderade idag har inte minst världens skickligaste stridsflygexpert, från den amerikanska ansedda flygtidskriften Aviation Week, Bill Sweetman, förklarat vara världens enda 6:e generationens nya stridsflygplan.

Saab_presenting_Gripen_E
Saab presenterar Gripen E

Hela presskåren var inbjuden till visningen av planet. Journalister kom från 14 olika länder. Många länder hade sina representanter med på roll-outen, spända på att få bekräftat hur bra stridsflygplanet skulle vara och se ut. Bland annat var svenske försvarrsministern Peter Hultqvist (Socialdemokrat), Saabs styrelseordförande Marcus Wallenberg, flygvapenchefen Mats Helgesson och Brasiliens flygvapenchef Nivaldo Luiz Rossato bland de stora föreläsarna som delgavs milstolpen och beviset på en förmåga att kunna bygga stridsflygplan av världsklass – ett s.k. ”Smart Fighters”.

Svenska Försvarsmakten ska köpa 60 stycken Gripen E vilka ska ersätta ca 100 JAS 39C/D mellan åren 2021-2023.

Nytt på Gripen E är motorn GE Aviation F414, ny AESA radar, större skrov, större bränsletankar, ny jaktrobot och nya sensorer, ett noshjul för eventuellt framtida hangarfartygsoperationer, mm. Gripen E är drygt 2 ton tyngre, har 20 procent förbättrad dragkraft och lär kunna super-cruisa i överljudfart utan efterbrännkammare.

Vapenlasten inrymmer bl.a. MBDAs Meteor bortom horisonten jaktrobot, Boeing GBU-38 SDM (small diameter bombs) av vilka 16 stycken ska kunna förvaras I fyra smarta vapenkapslar, Robot 15, mm

Omvärldsuppfattningen har fått ett lyft med mjukvaran MS20 inkluderande en radar processor till AESA sändare/mottagare, IRST (infrared search and track).  Mjukvaran MS20 har redan införts i operativa JAS 39C/D i svenska Flygvapnet– en bieffekt av kloningen från C/D till E versionen.

Framtiden för Saab
Slovakien funderar på att skaffa åtta JAS 39C/D. Bulgarien och Kroatien har visat intresse för Gripen. Belgien som ska köpa 30-36 nya stridsflygplan som ersättare för sina F-16.

Finland ska ersätta sina 48 F-18C/D 2025 och förhoppningen är att JAS 39E/F kan vara ett bästa alternativ.  Saab har diskuterat med Thailand om ett ytterligare köp av sex JAS 39C/D och eventuellt senare totalt 36 plan. Malaysia har visat ett intresse att hyra 16 Gripen.

Det är bara att hoppas att även Indien kan bestämma sig för ett köp av Gripen – kanske roll-outen kan få dem att inse betydelsen skaffa ett plan som verkligen kan bli ett ledande stridsflygplan i det indiska flygvapnet .

Huruvida antalet 60 nya Gripenplan är tillräckligt för Sverige i den nya hotbilden är osäkert. Gränsen för miniminivån i luftförsvarsförmåga kanske redan är passerad i och med den växande ryska hotbilden? Redan 100 plan kanske också är ett för litet antal i Flygvapnet?

Eva Nilsson May 21, 2016

Share this post
Facebooktwittergoogle_pluslinkedin

Danmark köper 27 stycken F-35 JSF för 20 miljarder DKR

Efter cirka 10 år av dansk ångest och hopplöshet presenterades den 5 maj äntligen den danska regeringens beslut om vilken avlösaren till F-16 kommer att bli – det är en suverän vinnare, enligt den danska vetenskapen – Lockheed Martins F-35A Lightning II.
Statsminister Lars Løkke Rasmussen (V) och försvarsminister Peter Christensen (V) berättade att regeringen, innan förhandlingarna i Folketinget, kommit fram till att Danmark ska köpa 27 stycken stridsflygplan av typen F-35A Lightning II Joint Strike Fighter för cirka 20 miljarder DKR. F-35A anses vara världens förnämsta smygflygplan och klassas som femte generationens flygplan, men med kostnader som sprängt alla gränser.

Symtomatiskt kom det danska beslutet strax före det nordiskt-amerikanska Washingtonmötet 13 maj och i tid före NATO toppmöte 8-9 juli. En samstämmig analys från danska politiker och journalister är att Danmark med köpet av amerikansk högteknologi också köper inflytande i Washington.

Svenska Försvarets Forskningsinstitut, som är regeringens officiella underrättelsekälla, har under många år kraftfullt varnat nordiska politiker för det snabbt växande ryska militära hotet och pekat på behovet av nordiskt samarbete. Norge och Danmark har i ett flertal beslut under senare år valt en annan linje och det är fullt möjligt att dessa beslut förmodligen försvagat NATO:s och partnerländerna Sveriges och Finlands gemensamma operativa förmåga i det skandinaviska operationsområdet snarare än att ha förstärkt den.

I slutstriden om det danska stridsflygplansköpet fanns också Boeings F/A-18E/F Super Hornet samt BAE Eurofighter/ Typhoon med. Dessvärre fanns inte Saab JAS 39 E/F med i slutstriden, av okända och tvivelaktiga skäl. Saab lämnade uppköpsförhandlingarna 2011. Man kan fråga sig om det ens funnits minsta lilla diskussion om det nordiska säkerhets- och försvarsarbetet i det danska beslutet? Varför dög inte Gripen? Inflytande i Washington är viktigare än samarbete och ekonomi. Franska Rafael svarade inte ens på den danska Request for Information.

Att kostnaderna för 27 stycken F-35 inte är så mycket högre än kostnaderna för 30 stycken JAS 39 E Gripen (omkring 30 miljarder SEK) kan förvåna med tanke på de stora kostnader det varit i att utveckla Joint Strike Fighter. Enligt Joint Strike Fighters kontor har F-35A sjunkit i pris till 90 miljoner US $ per flygplan.

Att Gripen slår F-35 i operativa kostnader – d.v.s. kostnaderna för vad ett stridsflygplan kostar i vardagslag och under en hel livslängd, har inte presenterats i det danska beslutet. Vi vet dock att kostnaderna per flygtimme för F-35 för tre år sedan angavs ha varit ca fyra gånger högre än för JAS 39E.

Kostnader per flygtimme; Källa: Janes
JAS 39 E cirka US $ 4 750/flygtimme
F-16MLU cirka US $7 000/flygtimme
F/A-18E/F cirka US $12 000/flygtimme
Rafale cirka US $16 000/flygtimme
Eurofighter cirka US $18 000/flygtimme
F-35A cirka US $21 000/flygtimme
F-35B och C cirka US $31 000/flygtimme

Priset på F-35 har sjunkit avsevärt jämfört med för hur det såg ut för några år sedan. Orsaken tros finnas i Joint Strike Fighter Program Office som är en grupp med en strävan att skapa en effektiv familj med F-35A, -B, och -C med sina signifikanta olika uppdrag och resursbehov. Överlåter man istället detta program till alla dem som kommer att flyga med F-35 i respektive F-35 länders försvar bidrar man till en mer korrekt kostnad och att inriktningen av ansvaret och ansvarsskyldigheterna tillfaller användaren. Eliminerar man F-35 gemensamma programkontor och navet i en gigantisk verksamhet som sträcker sig över tre amerikanska kontinenter och 12 nationer, kan man spara mycket pengar som kan ge ännu billigare stridsflygplan.

De danska F-16 planen har fungerat väl under de 37 år som de har varit i operativ tjänst i det danska flygvapnet – som bomb-, spanings-, attack- och jaktflygplan. I flera internationella uppdrag, har danska F-16 plan totalt fällt tusentals precisionsstyrda bomber. Enbart under kriget i Libyen fälldes det nästan 1 000 precisionsstyrda bomber av typen GBU-12. Det finns knappast någon anmärkning på att civila mål skulle ha skadats.

27 stycken F-35 ersätter inte numerärt de nuvarande 48 stycken danska F-16 + 14 reservplan, vilket ska vara klart före 2025. F-16 gångtidsförlängning i MLU programmet har varit en succé men räcker inte till längre. Tillgängligheten på F-16MLU har den sista tiden varit på en mycket låg nivå samtidigt som rekryteringen av piloter och flygtekniker inte har förbättrat läget – en situation som varit alarmerande i de flesta Natoländer och även i USA de senaste åren.

Luftförsvaret av sydöstra Östersjön med Bornholm, Grönland med dess arktiska område samt Färöarna med Nordsjön kräver stora resurser. Man kan därför fråga sig om Danmark har passerat gränsen för hur mycket man kan minska i antal på flygplansflottan? Sak samma gäller för Nato. Hur mycket resurser det går för att skydda alla fartygskonvojer i kris eller krig? Till och med US Navy har begränsade resurser och en aktuell fråga inför NATO:s toppmöte i juli är om NATO:s medlemsstater kommer att ta ett större ansvar för sina respektive försvar själva utan att be USA om hjälp i en krissituation.

Att förklara skillnaden mellan specifikation och stridseffekt mellan stridsflygplan skulle ta en orimligt stor plats försöka reda ut här – det är inte så enkelt att jämföra flygplan. Många detaljer utelämnas ofta i jämförelserna beroende på att de antingen är hemliga eller för komplexa att förklara. Även om det ena stridsflygplanet har en modernare teknik än det andra så är piloten, teknikerna, operatörerna och den pilotanpassade omvärldsbilds-presentationen allra viktigast. I den hävdar sig till exempel JAS 39 Gripens operativa personal minst lika bra som alla andra stridsflygplan i den nya generationen – de marginella skillnaderna går knappast att räkna på.

Det inre vapenlastutrymmet i F-35 är begränsat till fyra vapenbalkar varav minst två måste vara anpassade för AIM-120 AMRAAM för egenskydd. Utöver denna last på F-35 kan vapenbalkar appliceras på vingarna. Då kan de danska F-35 piloterna definitivt glömma stelth(smyg)förmågan och möjligheter kunna undgå mycket avancerade fientliga luftvärnsrobotar (typ S-300, -400 och -500, Pantsir m.fl).

Smygförmågan har F-35 möjligen endast rakt framifrån, flygplan mot flygplan, utan egna externt hängda vapen. I realiteten är smygförmågan marginell och knappt mätbar. Med telekrigsutrustning i stridsflygplanen är sannolikt smygförmågorna helt raderade. Från alla andra vinklar är smygförmågan i ett ostört fall ”inte” bättre än för något annat plan alls. Med dagens omvärldsbilder kommer stridspilotens bildskärm ändå att kunna ha erforderlig information på fiendens läge, länkade från andra källor – oavsett om han möter en motståndare rakt framifrån eller ej.
Ska piloternas flygsäkerhet, under långt framskjutna farliga uppdrag, kunna hållas är utvecklingen mot förarlösa stridsflygplan en ofrånkomlig utveckling som måste planeras redan idag. Här har de tvåsitsiga stridsflygplanen, där en pilot kan vara operatör av förarlösa flygplan, en stor fördel och det är en utveckling som borde uppmärksammans mer av dem som tar beslut för framtidens flygvapen.

Karl Eriksson May 15, 2016

Share this post
Facebooktwittergoogle_pluslinkedin

Amerikanska Flygvapnet baserar sex F-15 på Rissalabasen i Finland

Oregon Air National Guard (Oregon ANG) landade på Karelens Flygflottilj i Rissala, Finland den 9 maj med sex Boeing F-15 jaktplan från 173. Jaktflygdivisionen. De understöds med ett tankflygplan av typen Boeing KC-135 ur 141. Luftankningsdivisionen. Totalt rör det sig om cirka 150 soldater som ska delta i en övning där även det svenska flygvapnet kommer att delta med Gripenplan (Cross Border Training CBT). F-15 förbandet kommer att vara baserat på Rissala till den 20 maj.

Redan 1997 besökte ett amerikanskt F-15 förband (48. Jaktflygdivisionen) Pirkkalabasen i Finland.

Samövningen inleds samtidigt som Ryssland firar segerdagen på Röda Torget men också samtidigt som de ryska stridskrafterna bedriver “beredskaps- och mobilitetsövningar”.

Man kan anta att den ryska beredskapen aldrig har varit högre än den är just efter firandena av segerdagen den 9 maj. Därför är det viktigt för Finland, som närmaste granne till ett alltmer aggressivt militärt Ryssland, visar musklerna med stöd av amerikanska och svenska flygstridskrafter. F-15 från Portland i USA är moderniserade med ny AESA radar, som möjligen ska kunna visa upp nya taktiska mönster i samverkan med de finska och svenska stridskrafterna.

Ivan Petrov May 10, 2016

Share this post
Facebooktwittergoogle_pluslinkedin