Palatskupp i Moskva?

Det kommer fler och fler spekulationer om en möjlig palatskupp i Moskva, där Putin kan tänkas avsättas. Indikationerna på en förestående kupp är fåtaliga, men inte förty går det att finna grunder för en omvälvning.

Den ryska statsbudgeten har genom prisfallet på olja blivit mycket svag och inom en snar framtid bedöms statens budgetreserver vara förbrukade. När staten då inte längre har något eget kapital är det en attraktiv möjlighet för staten att förstatliga oligarkernas egendomar. Det är en utveckling, som de mycket sannolikt vill undvika och föregripa.

Ryssland (Ryska Federationen) är numera centralstyrt genom ett flertal beslut, som Putin varit initiativtagare till. Ryssland består idag av 89 stycken federationssubjekt, 21 republiker, 6 kraj, 50 oblast, 9 distrikt, 1 region och två städer, och de har mycket skiftande ekonomisk bärkraft. Flera av dessa subjekt skulle mer än gärna se, att det ekonomiska överskottet gynnade den egna lokala befolkningen och inte centralmakten.

På sin väg till makten har Putin kommit att köra över, ställa åt sidan och krossa många ledare. Ett flertal av dessa har sökt sig utomlands, där de bidar sin tid och väntar på förändringar.

Det sägs alltid i rysk media att Putin är omåttligt populär och att han har hela det ryska folkets samlade stöd. Det är korrekt, men det är samtidigt en dagsnotering. Vid en eventuell palatskupp kommer den ryska propagandan att inom två dygn ha ställt honom i en helt annan dager. Vi kommer att få se och höra hör Putin har roffat åt sig miljarder, hur han tog hand om sin familj, hur han ställt sig i centrum på andra bekostnad, mm, mm. Den ryska desinformationen och propagandaapparaten kommer snabbt att göra honom till en folkfiende.

Tiden kan snart vara inne för trängda oligarker, missnöjda ledare för subjekt och åsidosatta ledare att ta ett initiativ för förändring i Moskva. Var för sig är de ännu för svaga, men tillsammans kan de tre grupperna vara starka nog för en omvälvning. Putin måste å sin sida se till att deras intressen inte sammanfaller, utan på känt manér hålla dem splittrade.

En återupprepning av 1991 års händelser, då Sovjetunionen krackelerade är inte längre en omöjlighet. Ryssland kan inom ett halvår bestå av 10 stycken, kanske 20 stycken, nya självstyrande nationer/områden.

Morten Frederiksen May 11, 2016

Share this post
Facebooktwittergoogle_pluslinkedin

Iskander-M Ett ryskt markrobothot mot Sverige

Iskander markrobotar på basen Tjernjachovsk i Kaliningrad  är det i särklass största militära hotet mot Sverige (och Europa) efter det kalla krigets slut.

Iskander  är en markrobottyp på 3,8 ton som har ersatt den äldre Scudroboten.

Roboten finns i flera konventionella versioner med olika stridsspetsar – t.ex. klusterbomber, bränsle för luftsprängning och en med en förstärkt sprängverkan, har ett högt explosionsfragment i stridsspetsen – en för markpenetrerande bunkersprängning och en robot med en elektromagnetisk puls för förstöring av radarstationer mm. Roboten kan även bära kärnstridsspetsar vilket i det sistnämna konceptet är ett mycket allvarligt hot mot alla tidigare slutna INF-avtal och som principiellt inte tycks gälla längre.

Den första roboten prövades redan 1995 men efter att president Vladimir Putin 2004 presenterat en ny försvarsbudget för 2005 utvecklades en ny version Iskander-M. Den dåvarande ryske försvarsministern Sergej Ivanov sa att systemet skulle börja serietillverkas 2005 och mot slutet av detta år fanns de första robotarna operativa. Under 2006 serieproducerades Iskander-M och kostnaden för roboten minskade med 30 % . Ett antal länder har försökt köpa Iskander-systemet. De mest sannolika köparna, förutom Ryssland självt, är Kina, Indien och Sydkorea.

Den ballistiskt styrda roboten Iskander är överlägsen sin föregångare, Oka.  Iskander-M modell 9M723K1 systemet är utrustad med två fasta drivmedelssystem i enstegsroboten. Varje robot bär en stridsspets som kan ominriktas mot ett mål på bara några sekunder. Rörligheten med de mobila Iskander-enheterna gör att de är svåra att stoppa och inte minst svåra att hitta.

I flera år har det varit känt att Ryssland kommer att basera markrobotar av typen Iskander på en garnison i Tjernjachovsk i Kaliningrads Oblast. Ett par robotbataljoner bedöms vara operativa i slutet av 2017. Redan idag lär ryska soldater utbildas på systemet på Tjernjachovskbasen. Inget är officiellt känt om hur många Iskander-M det redan finns i närområdet.
Enligt ”Försvarets Forskningsinstitut FOI” har man under flera år i årsrapporterna tydligt varnat om Rysslands militära rustning men mycket lite har åstadkommits i motåtgärder t.ex. försvaret mot ballistiska robotar.  Lars Johan Wilderäng (Cornucopia) har sedan många år tillbaka i sin blogg offentligt riktat kritik på politisk undfallenhet kring existensen av Iskanderrobotarna i Kaliningrad och luftförsvaret mot desamma.

Redan idag har 152. Robotgardesbrigaden fyra viktiga utskjutningspositioner för sina operativa OTR-21 “Tochka” vid området Zelenyy Bor, öster om Tjernjachovsk.

Ryssland är redan idag förberett inta de baltiska länderna inom bara två dagar och Ryssland bedöms samtidigt kunna inleda en offensiv i en annan del av Europa då Natos styrkor sannolikt idag är oförmögna kunna avvärja en sådan attack. Bristerna inom Natos försvar är för närvarande stora.

Iskander-M
Iskander-M har en oroväckande räckvidd

Iskander-M eller SS-26 Stone kännetecknas av en hög mobilitet som ska vara svår att kunna slå ut med F35 stealthbombflygplan. Det tar bara 20 minuter för en markrobotenhet att sättas i operativ beredskap. Systemet kan slå mot mål på ett avstånd av upp till 500 kilometer, med en mycket hög precision. Roboten kan slå mot motståndarens trupp eller underjordiska kommandocentraler, beroende på vilka stridsspetsar som appliceras på robotarna.

Iskander och militär trupp i Kaliningrad kan lastas ombord på Östersjömarinens landstigningsfartyg i ett väl planerat och överraskande strategiskt överfall. Detta skulle kunna ske samordnat med en rysk invasion i Baltikum för att säkra västra flanken. Svensk beredskap är för ett sådant scenario är låg och möjligheterna att omedelbart slå tillbaka, om Ryssland redan har landssatt S-300 och S-400 luftvärnsrobotbataljoner kan ifrågasättas. Ett snabbt etablerat ryskt luftvärnsrobotsystem på Gotland skulle vara förödande för NATO att förstärka Baltikum men även ett fördelaktigt sätt för Ryssland skapa luftherravälde över Östersjön.

Amerikanska Patriotrobotar på svensk mark enligt värdlandsavtalet skulle om möjligt kunna lindra hotet från Iskander. Ändå är lösningen med Patriot långt ifrån tillfredsställande. Reaktionstiderna från upptäckt till bekämpning av den ballistiskt styrda Iskander-roboten är oerhört kort (det kan röra sig om några sekunder från upptäckt till robotavfyring) beroende på vilken typ av radar som används. De modernaste Patriotrobotarnas spaningsradar är utrustat med nya galliumnitridkretsar, som skulle kunna ge radarn en avsevärd utökade spaningsförmåga. En integration med Saab Giraffe 4A skulle om möjligt kunna ge de förutsättningar, som krävs för ett försvar mot ballistiska robotar men då bör ett regeringsbeslut snarast tas om en anskaffning för att om möjligt åstadkomma en systemintegration med våra egna luftförsvarsrobotar.

Ett effektivt luftvärnsrobotförsvar mot ballistiskt styrda robotar är m.a.o. en absolut nödvändighet just nu samt att försvarsstyrkan kan finnas när Iskander-M är operativt från senast 2018.

Kan inte Sverige skapa ett skydd mot ballistiskt styrda robotar finns en stor risk att örlogsfartygen i Karlskrona hamn samt 1/3-del av hela den svenska Gripenflygflottan (hälften av alla operativa Gripenplan) fredsuppställda i hangarerna kan slås ut i ett enda första slag.

En utslagning skulle vara fatalt för hela Försvarsmakten. En skärpt försvars- och säkerhetsförmåga måste oundgängligen skapas i närtid.

Saab Giraffe 4A
Saab Giraffe 4A radräckvidd från Södra Gotland

En luftvärnsrobotenhet måste kunna stå i hög beredskap dygnet runt, året om. Ryssland kan med några få minuters varsel skjuta upp Iskander-M och träffa mål runt hela södra Östersjön och angränsande landområden, inklusive södra Sverige och Gotland.
Notera att Iskander generellt har en konventionell laddning, men kan utrustas med kärnvapenstridsspetsar. Systemet användes bland annat i Georgienkriget 2008. En enda Iskander-robot förstörde t.ex. 28 stridsvagnar tillhörande den georgiska stridsvagnsbataljonen i Gori.

JAS-planen kan idag inte bekämpa Iskander-M men det kan bli möjligt med nya JAS 39 E. Det skulle ändå behövas ett stort antal luftvärnsroboteldenheter, med tillhörande radarsystem, för att aktivt skapa ett skydd för en mängd mål – i så fall med mycket korta reaktionstider då markroboten antas ha en slutfart på Mach 5.0+.

Flygvapnet har bara tre flygflottiljer kvar samt två krigsbaser. Med Iskander-M landsatt på Gotland och på den ryska garnisonen vid Alakurtti i norra ryska Karelen, skulle praktiskt taget hela flygvapnets Gripenarsenal kunna slås ut i ett enda första slag som skulle betecknas som ett strategiskt överfall med mycket förödande konsekvenser.

Bristerna i det svenska försvaret är omvittnat. Det gamla Bas 90-systemet, med utspridda krigsflygbaser, är nedlagt. Flygvapnet har endast en Bas 90 (Hagshult) kvar i södra Sverige – inom räckhåll för Iskander med 700 km-räckvidd. Sverige saknar alltså idag alla möjligheter att skydda sig mot Iskander-M uppskjutna från Kaliningrad.

Fyra amerikanska fartyg med systemet Aegis kommer att stationeras på en spansk bas inom ramen för Natos europeiska robotförsvarssystem. De kommer enligt ett avtal med Polen att kunna operera på internationellt vatten i Östersjön och som ett alternativ skydda Nato mot ett Iskanderangrepp. Deras AEGIS ABM-RIM-161 kan slå mot semiballistiska eller ballistiska robotar under gång och på väg ner mot sitt mål. RIM-161 kan t.o.m. skjuta ner satelliter.

Landbaserade AEGIS ABM kommer sannolikt att komma grupperas i Polen och i Rumänien. USA är dock ännu inte riktigt på plats med AEGIS ABM i Polen och Rumänien. Att kunna skjuta ner ryska Iskanderrobotar tidigt torde vara av högsta prioritet om än USA med sin sjö- och markbasering i Östersjön, Polen och Rumänien försöker påstå att det är Iran som är det största hotet. Robotstationeringarna ska nämligen ligga mitt emellan Iran och Washington D.C. så att de kan bekämpa ballistiska robotar med sin flygbana rakt över. Man fruktar helt enkelt att Iran i framtiden kommer att bli det allra största hotet med sina ballistiska kärnvapenrobotar. USA kan permanentera AEGIS-utrustade örlogsfartyg i Östersjön – som t.ex. Ticonderogaklassens  robotkryssare eller Arleigh Burke-klassen robotjagare – Arleigh Burke är utrustat med 96 st RIM-161 i vertikala avfyrningstuber. Frågan är bara hur snabb och initial beredskap de kan hålla?

S-300 S-400 S-500
Räckvidd ryskt luftvärn

Ryssland har inom sitt luftförsvar bland annat de avancerade luftvärnsrobotsystem S-300, S-400 och  S-500. Ryssland ser knappast med blida ögon på den amerikanska närvaron i Östersjön samtidigt som Ryssland själva snabbt rustar upp sina styrkor. Endast ett misslyckande i Iskander-M S-300 – S-500 robotsystemutvecklingen skulle kunna minska hotet mot Sverige.

 

Ivan Petrov April 25, 2016

Share this post
Facebooktwittergoogle_pluslinkedin

Styrkebalansen och beredskapen i Östersjöområdet

Balansen och beredskapen kommer att sättas på prov och testas i september nästa år. Ryssland planerar att genomföra en av sina större strategiska övningar, Zapad 2017, samtidigt som Sverige genomför Försvarsmaktsövningen, Aurora 2017.

Den ryska övningen kommer sannolikt att omfatta fler än 80 000 soldater och sjömän med ett övningsområde som inkluderar Kaliningradexklaven och Östersjön. Den svenska övningen omfattar drygt 16 000 soldater och sjömän med ett scenario där Sverige utsätts för ett överraskande strategiskt anfall. Host Nation Support (HNS), värdlandsavtal kommer att övas.

NATO förbereder de baltiska nationerna inför det växande ryska hotet genom att planera för och öva styrkeförstärkningar. Ifjol, 1 september 2015, beslöt NATO att sex stycken mindre staber NATO Force Integration Unit (NFIU) om cirka 40 personer med mycket kort varsel skall kunna baseras i Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Polen eller Rumänien. NFIU skall förklaras operativa vid NATO:s toppmöte i Warszawa den 8-9 juli 2016.

De baltiska NFIUs övades den 9-15 november 2015 samtidigt som NATO:s Allied Rapid Reaction Corps (ARRC). Det var första gången som ARRC övade i Baltikum. I stabsövningen, Arrcade Fusion 15, deltog cirka 1 700 personer från 20 stycken NATO-nationer samt från Sverige. ARRC HQ ombaserade från Gloucestershire, Storbritannien, till Lielvarde flygbas, Lettland. Vi kan anta, att vid en kris i Östersjöområdet och vid en förstärkning av Baltikum kommer ARRC HQ samt NFIUs att aktiveras. Svenskt sjö- och luftterritorium torde behövas.

Sverige har deltagit i en förstärkningsövning (stabsövning) under 2015 samt planerar för att öva HNS i september 2017. Den svenska förmågan och kapaciteten samt senfärdigheten är till nackdel för försvaret av de baltiska nationerna.

Vi avser, att återkomma med fler analyser och synpunkter allteftersom mer information blir offentlig.

Under tiden, fram till de större övningarna i september 2017, kan vi förvänta oss ryska informationsoperationer riktade mot konceptet och principerna för försvaret av Baltikum.

I kommande artiklar kommer vi att utveckla vår syn på dessa informationsoperationer.

Karl Eriksson April 4, 2016

Share this post
Facebooktwittergoogle_pluslinkedin

Ett nytt Europa?

Storbritannien genomför en folkomröstning den 23 juni, om nationen skall vara kvar inom EU eller lämna unionen. I spåren av folkomröstningen väntas Skottland och Nordirland agera, för att stanna kvar inom EU. Skottland vill kvar inom unionen av ekonomiska orsaker och Nordirland vill inte ha en yttre EU-gräns mot Irland. Nu kommer inte Storbritannien att falla sönder för att olika landsdelar är medlem i eller står utanför EU. Flera andra EU-nationer har liknande situation, t ex Danmark där Grönland inte är medlem.

Storbritannien bedöms ändock att bli försvagat såväl politiskt som ekonomiskt och det inverkar direkt på säkerheten i Östersjöområdet. Storbritannien har från sommaren 2016 åtagit sig att inom NATO-samarbetet bidra med en örlogsstyrka om en jagare (typ 45), en fregatt (HMS Iron Duke) och tre minsvepare. Örlogsstyrkan har bland annat Östersjön som sitt operationsområde. Ett inom EU delat Storbritannien kan inom NATO förenat Storbritannien få svårt att fullfölja dessa åtaganden. Beslut om örlogsstyrkan samt andra förstärkningsförband till Baltikum och östra Europa väntas vid NATO:s toppmöte i Warszawa den 8-9 juli 2016.

Tittar vi ännu längre fram i kristallkulan, så kan Donald Trump bli amerikansk president i januari 2017 och han har inte lovat att förstärka den amerikanska militära närvaron i Europa. Några månader därefter väljer Frankrike president och om Marine Le Pen väljs, så försvinner ytterligare expeditionär kapacitet. Östersjönationerna kan efter sommaren 2017 stå ganska ensamma om att hantera det ryska hotet i området.

Men, det kan ju gå bra också ……

Morten Frederiksen April 1, 2016

Share this post
Facebooktwittergoogle_pluslinkedin

Danmark går sin egen väg när det gäller Östersjösäkerheten

Den 13 maj skall de nordiska regeringscheferna träffa USA:s president Barack Obama i Vita Huset, för att bland annat diskutera miljö- och klimatfrågor, TTIP – det transatlantiska frihandelsavtalet, terrorism och våldsbejakande extremism samt kärnvapen och rustningsfrågor. Frågan om säkerhet och samarbete i Östersjön står också på agendan.

Medan Sverige och Finland, men också Norge, under de senaste åren har etablerat ett allt närmare säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete, väljer Danmark en annan väg för samarbete både när det gäller att stärka den nordisk-baltiska säkerheten och globalt.

Vid ett forskarseminarium på Köpenhamns universitet i december menade några av Danmarks ledande säkerhetspolitiska forskare att den naturliga samarbetspartnern för Danmark är Storbritannien – partner under de danska insatserna såväl i Irak som i Helmand, Afghanistan.

Genom att samverka med Storbritannien, kan danskarna fortsatt upprätthålla och stärka den länk till USA som upprättades och underhölls av dåvarande statsminister Anders Fogh Rasmussen. Samtidigt får man genom samarbetet med Storbritannien även en koppling till Frankrike, som sedan några år har ett bilateralt säkerhets- och försvarssamarbete med britterna.

Medan de övriga nordiska länderna nu koncentrerar det säkerhets- och försvarspolitiska engagemanget till Östersjön och närområdet, fortsätter Danmark att driva en offensiv aktivistisk utrikespolitik som bland annat leder till militära styrkebidrag i Irak – och kanske även Syrien och Mali, parallellt med ett begränsat Östersjöengagemang i NATO-ram.

Det bärande argumentet i det danska motståndet mot ett nordiskt Östersjö- och närområdessamarbete är att Sverige och Finland inte är NATO-medlemmar. Frågan är om Washingtonmötet ger Danmark anledning att ompröva den ståndpunkten. USA och president Obama kan ha en Östersjöagenda som skiljer sig från den köpenhamnska.

Morten Frederiksen March 30, 2016

Share this post
Facebooktwittergoogle_pluslinkedin

Testar en text

Shall I continue?

Many of you may know the phrase above well. For those of you who don’t, don’t worry. Even those who know the phrase couldn’t tell you exactly what it means because it doesn’t really mean anything.

images

Often referred to as dummy content, filler text, or simply lorem ipsum, it is a kind of pseudo-Latin that graphic designers have been using perhaps as far back as the 1500’s. The idea for such “sample content” is to fill the spaces of a design where text would normally be.

Because the text is indecipherable to all but a Latin scholar who might be able to piece together this “not quite Latin” text, it allows the viewer’s eyes to flow over the content without being tempted to read it (because they can’t, of course). When meaning is removed from the text, this allows the elements of design to be highlighted.

(Interesting Side Note: The lorem ipsum text you see all over the web is normally taken from a passage by the Roman philosopher Cicero, yet it is mangled and changed in such a way as to have no real meaning.)
WordPress Sample Content for Your Site

And so when you are setting up a new site or trying out a new theme, it can be very handy to have some of this sample content around. It sure beats writing, “This is a test.” over and over and over.

However, even copying and pasting this text can become a bore if you need to do it more than a few times. A perfect solution, then, would be a plugin that automatically adds it for you. And because we’re dealing with WordPress, of course you know that someone has already thought of it.

Ben Larsson March 10, 2016

Share this post
Facebooktwittergoogle_pluslinkedin