Var skall de svenska värnpliktiga utbildas?

Sverige avser att med ett parlamentsbeslut under 2017 återuppta utbildningen av värnpliktiga soldater. Totalt avses cirka 4 000 soldater utbildas under 2018 och 8 000 soldater från 2019.

De stora utbildningsregementena finns inte längre kvar och utbildningsorganisationen är avvecklad.

Vilka skall utbilda de värnpliktiga och var skall utbildningen genomföras?

En praktisk lösning och en strategiskt tilltalande idé vore att utbilda en del av de svenska värnpliktiga i grannländerna.

Sverige och Finland har redan långgående avtal inom försvarsområdet. I de baltiska nationerna utbildade Sverige instruktörer under mer än ett decennium efter de baltiska nationerna frigörelse från Sovjetunionen.

Svenska värnpliktiga skulle kunna utbildas i Rovaniemi och i Dragsvid vid Nylands brigad i Finland samt i Tartu, Estland, Adaži, Lettland och Rukla, Litauen. Vid dessa platser är infrastukturen tillräcklig för att ta hand om en utökad utbildning på cirka 150 soldater. Detta för att snabbt komma igång med värnpliktsutbildningen och underlätta uppstarten för Sverige.

Några svenska officerare bör naturligtvis följa med, men annars torde värdnationerna klara av utbildningen. Svenskspråkiga officerare finns i Finland och även i de baltiska nationerna. Sverige utbildade fler än 100 officerare från de baltiska nationerna 1994 – 2004 och dessa är fullt svenskspråkiga. För övrigt är de baltiska officerarna kunskap i engelska utmärkta, så kommunikation under utbildning är inget avgörande problem.

Strategiskt vore det också en fördel att fler västnationer har militär trupp nära det alltmer aggressivt uppträdande Ryssland. Utbildning av värnpliktiga skulle då även ha en krigsavhållande effekt och öka såväl svensk som de svenska grannländernas säkerhet

 

 

 

Eva Nilsson October 18, 2016

Share this post
Facebooktwittergoogle_pluslinkedin

Nytt svenskt stridsflygplan rullades ut den 18 maj 2016

Saab i Linköping, Sverige, visade för första gången upp nästa generations Gripenplan. JAS 39 Gripen E är en klonad version från det tidigare väl förtrogna stridsflygplanet JAS 39C/D.

Klockan 16:15 den 18 maj drogs väggarna bort på Saab och en inbjuden publik fick uppleva början på en ny stridsflygplansera. Det var en stor dag för Saab men också för Sverige.

Saab_Gripen_E
Saab Gripen E

Saab har visat att svensk flygindustri på kort tid kan leverera ett toppmodernt flygplan, något som endast ett fåtal länder i världen klarar av, sa Håkan Buskhe, VD Saab. Att planet tillhör spetsteknologins högst värderade idag har inte minst världens skickligaste stridsflygexpert, från den amerikanska ansedda flygtidskriften Aviation Week, Bill Sweetman, förklarat vara världens enda 6:e generationens nya stridsflygplan.

Saab_presenting_Gripen_E
Saab presenterar Gripen E

Hela presskåren var inbjuden till visningen av planet. Journalister kom från 14 olika länder. Många länder hade sina representanter med på roll-outen, spända på att få bekräftat hur bra stridsflygplanet skulle vara och se ut. Bland annat var svenske försvarrsministern Peter Hultqvist (Socialdemokrat), Saabs styrelseordförande Marcus Wallenberg, flygvapenchefen Mats Helgesson och Brasiliens flygvapenchef Nivaldo Luiz Rossato bland de stora föreläsarna som delgavs milstolpen och beviset på en förmåga att kunna bygga stridsflygplan av världsklass – ett s.k. ”Smart Fighters”.

Svenska Försvarsmakten ska köpa 60 stycken Gripen E vilka ska ersätta ca 100 JAS 39C/D mellan åren 2021-2023.

Nytt på Gripen E är motorn GE Aviation F414, ny AESA radar, större skrov, större bränsletankar, ny jaktrobot och nya sensorer, ett noshjul för eventuellt framtida hangarfartygsoperationer, mm. Gripen E är drygt 2 ton tyngre, har 20 procent förbättrad dragkraft och lär kunna super-cruisa i överljudfart utan efterbrännkammare.

Vapenlasten inrymmer bl.a. MBDAs Meteor bortom horisonten jaktrobot, Boeing GBU-38 SDM (small diameter bombs) av vilka 16 stycken ska kunna förvaras I fyra smarta vapenkapslar, Robot 15, mm

Omvärldsuppfattningen har fått ett lyft med mjukvaran MS20 inkluderande en radar processor till AESA sändare/mottagare, IRST (infrared search and track).  Mjukvaran MS20 har redan införts i operativa JAS 39C/D i svenska Flygvapnet– en bieffekt av kloningen från C/D till E versionen.

Framtiden för Saab
Slovakien funderar på att skaffa åtta JAS 39C/D. Bulgarien och Kroatien har visat intresse för Gripen. Belgien som ska köpa 30-36 nya stridsflygplan som ersättare för sina F-16.

Finland ska ersätta sina 48 F-18C/D 2025 och förhoppningen är att JAS 39E/F kan vara ett bästa alternativ.  Saab har diskuterat med Thailand om ett ytterligare köp av sex JAS 39C/D och eventuellt senare totalt 36 plan. Malaysia har visat ett intresse att hyra 16 Gripen.

Det är bara att hoppas att även Indien kan bestämma sig för ett köp av Gripen – kanske roll-outen kan få dem att inse betydelsen skaffa ett plan som verkligen kan bli ett ledande stridsflygplan i det indiska flygvapnet .

Huruvida antalet 60 nya Gripenplan är tillräckligt för Sverige i den nya hotbilden är osäkert. Gränsen för miniminivån i luftförsvarsförmåga kanske redan är passerad i och med den växande ryska hotbilden? Redan 100 plan kanske också är ett för litet antal i Flygvapnet?

Eva Nilsson May 21, 2016

Share this post
Facebooktwittergoogle_pluslinkedin